I samband med noteringen så tänker Facebook ta in motsvarande ungefär 34 miljarder kronor. Den initiala tanken skall dock ha varit att ta in hela 68 miljarder kronor. Beslutet att ta in mindre grundar sig på att man vill börja mer försiktigt.

Att använda fraser som att ”börja mer försiktigt” i dessa sammanhang känns på gränsen till absurt. 547 miljarder i värdering och en nyemission på 34 miljarder i ett enda bolag? Känns inte så försiktigt alls utan mer som en av världens största bubblor alla kategorier.

Sedan är frågan vad Facebook skall göra med en krigskassa på 34 miljarder. Det lär ju gå att bygga eller köpa en hel del för det. Enligt uppgift så skall Facebook redan tjäna pengar så en gissning är att det är en expansiv strategi som pengarna skall användas till.

Kanske kommer de att göra som Google gjort historiskt och gå på shoppingrunda och köpa på sig mindre, men bra och kompletterande företag. Eller så tänker de bygga allt nytt själva vilket nog är mindre sannolikt.

Hur som helst är Facebook ett spännande fenomen som både inspirerar och leder till diskussioner om integritet och mycket annat. Frågan är om det är någon värt att investera i? För egen del passar jag nog! Men, jag är kanske lite försiktig av mig i dessa sammanhang!

Av Stefan Mahlstein, Entreprenör

Det enkla svaret är att tekniken hann ikapp Kodak. Digitaliseringen av fotomarknaden är såklart en stor anledning till att Kodak fick problem. Men, samtidigt så var Kodak ett av de första företagen på marknaden med digitalkameror som de kom med redan på 70-talet.

Anledningen till misslyckandet är därför mer komplex än så. Kodak anpassade ju sig tidigt till digitaliseringen eftersom de säkert även var bland de första att märka av vartåt det barkade. Men, trots detta lyckades de inte.

Varför de inte lyckades kan man bara spekulera i. Men, en stor orsak var nog att de aldrig riktigt förstod riktigt hur långt det skulle gå. De utnyttjade inte läget de hade när de var störst och passade på att köpa in kompetens genom förvärv eller på annat sätt.

Kanske var det så att de hade blivit för stora och orörliga med sina processer och rutiner som satt så hårt att besluten om förändring tog för lång tid? Det är lätt hänt att företag när de blir stora tappar den hunger, snabbhet och flexibilitet de hade när de var små.

Självklart är det oerhört tragiskt att se ett företag och varumärke av den dignitet som Kodak gå i graven. Särskilt gäller det de som arbetar där och som nu även riskerar att förlora jobben.

Å andra sidan visar det vilka möjligheter det så gott som alltid finns i utvecklingen som sådan. Kodak har ”ersatts” av en mängd företag som tvärtemot dem själva blivit framgångsrika på just den förändring som skett.

Sannolikt är det även så att utvecklingen i sig faktiskt bidragit till att fler arbetstillfällen skapats som helhet pga digitaliseringen än vad som någonsin hade skapats om digitaliseringen inte skett. Så förändringen har sannolikt varit positiv.

Kodaks konkurs visar också att man oavsett hur stor man är aldrig kan vila på lagrarna utan man måste ständigt utvecklas och gå framåt. I annat fall är risken stor att någon annan hinner ikapp och till och med förbi.

Slutligen visar det att man som entreprenör alltid har en chans att lyckas oavsett hur stor konkurrensen är. Har man bara rätt idé, tar chansen att försöka förverkliga den och sedan har lite tur på toppen så är allt möjligt.

Av Stefan Mahlstein, Entreprenör

Att synas på Google är som många redan vet idag oerhört viktigt om man vill öka sin varumärkeskännedom och försäljning. De allra flesta potentiella kunder börjar sin köpprocess genom att söka på just Google. Av den anledningen finns det en stor potential i att annonsera via exempelvis Adwords.

Därmed finns såklart också en potential för Eniro att tjäna pengar på att vara återförsäljare åt Google. Men, frågan är om samarbetet ur ett aktieägarperspektiv är så positivt att det är värt de ca 90 miljoner som Eniro uppvärderades med på börsen igår. Enligt min mening är det tyvärr precis tvärtom!

Att Eniro nu går från att enbart sälja sina egna sökannonser är ett bevis på att de inte tror att de kommer att klara sig på egen hand. Detta är i sig positivt, men har varit en självklarhet länge. Det funkar helt enkelt inte att konkurrera med exempelvis Google genom att sälja annonser i en egen sökmotor som dagligen minskar i betydelse.

Med detta sagt så kommer man snabbt till insikten om att hela den framtida egentliga kärnverksamheten hos Eniro därmed totalt saknar trovärdighet. Eniro kommer sannolikt i slutändan att bli ett rent säljbolag för externa tjänster. Vad är det då värt? Sannolikt inte särskilt mycket alls!

Söker man dessutom efter Eniro i Googles egen databas för certifierade partners så hittar man bara Krak Media Group i Danmark. Detta dotterbolag till Eniro har två stycken personer som är certifierade för Adwords. Med andra ord finns det idag bara två personer på Eniro som har kompetens nog för att agera återförsäljare för Adwords.

Slutligen framstår samarbetet mellan Eniro och Google som något unikt och stort i och med att Eniro skickar ut sitt pressmeddelande. Problemet med detta är bara att vem som helst som vill kan agera återförsäljare åt Google Adwords. Det är även redan många som gör det! Konkurrensen är därmed stor och marginalerna låga.

Med andra ord bör samarbetet med Google ur Eniros perspektiv inte ses som expansivt och positivt utan snarare som en defensiv och relativt uppgiven handling. Ledningen har helt enkelt insett att Eniro inte har en chans mot Google och därför ger de nu upp den tanken. I stället medger de att deras enda räddning är att bli ett renodlat säljbolag!

Problemet med att vara ett säljbolag åt den som äger annonsutrymmet är att Eniro inte kommer att fokusera på annonsörens avkastning på sina investeringar. I stället är risken stor att Eniro precis som nu när de själva äger annonsutrymmet ser till sina egna marginaler och vinster.

Ju mer insatta annonsörerna blir när det gäller hur marknadsföring och försäljning online skall hanteras för bästa avkastning kommer Eniro därför att fortsätta att tappa mark. Samarbetet med Google skall därför ses som en kortsiktig lösning och snarare nedvärdera Eniro än uppvärdera bolaget.

Marknaden är inte dum så den kommer sannolikt att nyktra till under helgen. En nedgång i Eniroaktien på måndag är därför näst intill självklar!

Av Stefan Mahlstein, Entreprenör

Far och son är ute och kör bil i ett fruktansvärt regnväder. Det är natt och plötsligt kör de av vägen. Bilen krockar med ett träd och pappan avlider direkt.

Sonen körs i ilfart i ambulans till närmaste sjukhus. Men, när sonen rullas in i operationssalen utbrister läkaren: ”Herregud, det är min son!”. Hur förklarar du det?

Som sagt, svara gärna i kommentar till detta inlägg. Jag kommer om ett par dagar att redovisa svaret nedan.

Svaret:

Svaret är såklart att läkaren är mamman. Verkar som att de flesta läsare klarade av gåtan vilket är positivt. Det var i alla fall bara någon enstaka som erkände sig lurad och det var en kvinna.

De flesta brukar annars fundera på styvpappor, farfädrar och andra män. Lite fascinerande att konstatera att vi generellt sett fortfarande i första hand tänker på män när man nämner läkare. Det säger en hel del om våra fördomare.

Är inte feminist själv på något vis, men det är helt klart viktigt att ha sina fördomar klara för sig när man exempelvis intervjuar för anställning. Är det du tänker rätt eller helt enkelt bara en fördom?

Av Stefan Mahlstein, Entreprenör

Jag hoppas verkligen för Rick Falkvinges skull att det är hans obändiga tro på individens frihet och integritet som gör att han anser att Bitcoin är det mest fantastiska som finns. I annat fall är risken stor att han bara vill sko sig på andras dumhet! Bitcon är nämligen som Magnus Bråth skriver inget annat än ett rent pyramidspel.

Att driva säljet av Bitcoins så hårt som Rick Falkvinge gör kan bara bero på två saker. Antingen är han av ideologiska skäl övertygad om att Bitcoin skapar frihet och integritet för alla eller också vill han tjäna pengar på att andra skall köpa hans Bitcoins till ett enormt övervärde.

I det första fallet kan man förlåta hans dumhet eftersom han förblindats av just sin ideologi. Han verkar ju se allt som ökar individens frihet och integritet som rätt och riktigt oavsett om det finns andra negativa effekter eller inte. I det andra fallet bör man nog fundera både en och två gånger gällande åtminstone hans omdöme.

Varför anser jag då att Bitcoin är alternativt de facto används av exempelvis Rick Falkvinge som ett pyramidspel? Det är helt enkelt på grund av att Rick Falkvinge och andra som driver spekulationshysterin missat en avgörande skillnad mellan riktiga valutor med ett faktiskt värde och fejkvalutor utan något faktiskt värde.

Svenska kronor, dollar, euro, pund och andra valutors faktiska värde baserar sig i grunden på de tillgångar och skulder den utgivande nationen har. Det är även det som gör att valutakurserna varierar. Går det bra för Sverige och värdet på Sverige ökar så går den svenska kronan upp gentemot de valutor vars länder det inte går lika bra för.

Den självklara frågan blir då vilket underliggande värde Bitcoin baseras på? I bästa fall är det de riktiga pengar som man betalar in för att få sina Bitcoins, men finns de kvar? Förmodligen inte. De riktiga pengar som går till de som ger ut Bitcoin försvinner sannolikt till löner eller utdelning till de som utvecklar det hela. Eller nöjer de sig också med Bitcoins?

De riktiga pengar man betalar till en säljare för att köpa sina Bitcoins på marknaden då, skapar de ett värde? Nej, självklart inte, dessa går odelat till säljaren och därmed går inte heller dessa riktiga pengar in i systemet vilket i teorin skulle kunna skapa ett värde.

Hur står sig då Bitcoins egentligen mot andra valutor? Ja, eftersom de helt saknar underliggande värde är de de facto helt värdelösa. Så länge du inte kan lura någon att tro något annat såklart!

Av Stefan Mahlstein, Entreprenör

Det får i alla fall mig att undra hur marknaden fungerar och tänker. Det kan ju knappast vara så att marknaden har fel, eller? Enligt min mening handlar det i stället om att marknaden är alldeles för kortsiktig och tittar på fel sätt på trenderna. Helt plötsligt rasar räntorna och inflationen trots en förväntad konjunkturförbättring!

Risken är stor att Riksbanken som höjt räntan gång på gång också tittar på fel parametrar och nu också får inse att de gjort fel. Problemet är att Riksbankens kortsiktiga perspektiv drabbar vanligt folk i mycket större utsträckning och mer direkt än om marknaden spekulerar fel.

Min åsikt kvarstår och stärks därmed i och med de indikationer som nu kommer om att USA, Grekland, Storbritannien och många andra länder inte når upp till de förväntningar som marknaden haft. Det finns ingen stabil konjunkturförbättring, det var helt enkelt bara en uppgång från totalstopp.

I värsta fall står vi dessutom inför en dubbeldipp i höst när statliga subventioner börjar kosta med än de smakar vilket kan leda till stora bakslag i ekonomin. Den klena trösten är väl då att Riksbanken sannolikt inte fortsätter höja utan kanske till och med sänker räntan igen.

Av Stefan Mahlstein, Entreprenör

Men, som sagt, den här veckan är det bloggkärlek som gäller. En annan bloggare som jag uppskattar mycket är Christian Rudolf som bloggar om entreprenörskap, riskkapital och webb. Christian verkar dock inte ha varit aktiv på sin blogg ett tag. Kanske lite bloggkärlek kan ändra på det.

Slutligen kan man inte annat än imponeras av Heidi Harman som förutom att ha grundat Runalong även är en av initiativtagarna till GeekGirlMeetup. Heidi skriver också om olika aspekter av entreprenörskap samt om användardrivna innovationer, affärsutveckling och digitala strategier.

Till er som ännu inte börjat blogga så vill jag gärna uppmana er att göra det. Det är ett otroligt givande sätt att få ge och ta åsikter om vad som helst. Det finns egentligen inga mallar för hur man bör skriva utan gör på det sätt som känns rätt för dig!

Av Stefan Mahlstein, Entreprenör

Enligt Riksbanken är även: ”Tillväxten i omvärlden som helhet är fortsatt hög, trots naturkatastrofen i Japan och den politiska oron i Nordafrika och Mellanöstern. Utvecklingen i Asien är särskilt stark, men även i Europa och USA fortsätter återhämtningen”.

Två ledamöter, Karolina Ekholm och Lars E.O. Svensson reserverade sig mot beslutet och ville ha fortsatt oförändrad ränta och en långsammare stigande räntebana. Detta för att snabbare minska arbetslösheten till en hållbar långsiktigt hållbar nivå.

Min uppfattning är att Riksbanken fortfarande drar för stora växlar på den rekyl i ekonomin som vi sett efter finanskrisen 2008/2009. Hela världen har under perioden gått från stillastående till 30 kilometer i timmen av egen kraft för att sedan drivas upp i 50-60 kilometer i timmen med hjälp av statsstöd.

På kort sikt har detta lett till att lilla Sverige fått ett fantastiskt uppsving och nu framstår som bäst i klassen. Att Sverige fått en såpass bra och snabb återhämtning jämfört med andra länder beror enligt min mening på att vi är en liten ekonomi som dessutom inte haft de större problem som andra länder haft.

Det mesta tyder dock på att statsstödet nu börjar kosta mer och mer för de länder som drabbas värst vilket i sin tur börjar leda till höjda skatter och neddragningar i välfärden. Se bara på Obamas senaste förslag om detta. USA hackar rätt ordentligt ekonomiskt just nu!

Europa är på väg åt samma håll med krisländer som Grekland, Portugal med flera i spetsen. Höjda skatter och neddragningar i välfärden är redan ett faktum även inom Europa. Tror vi att Sverige kommer att gå opåverkat av detta? Knappast!

Min prognos är att vi under 2011 kommer att se tydliga tecken på att Sverige påverkas negativt ordentligt av omvärlden framöver precis på samma sätt som vi hittills påverkats positivt. 2011 och 2012 kommer inte alls att bli så bra som Riksbankens och andras prognoser gör gällande.

Därför anser jag att räntan inte bör höjas i den takt som Riksbanken har för avsikt att höja räntan. Jag skulle dessutom kunna slå vad om att Riksbanken inom 6 månader kommer att överge den nuvarande prognostiserade räntebanan och inte höja räntan alls så mycket som de tänkt.

Vi får väl se vem som har rätt Riksbanken eller Stefan Mahlstein

Av Stefan Mahlstein, Entreprenör

Den två och en halv timmar långa föreställningen (inklusive 20 min paus) flöt förbi på ett hav av skratt och jag hade mer än gärna suttit kvar en timme till. Gruppens förmåga att ge en komisk populärversion av Hamlet samtidigt som de väver in publiken i sina improvisationer är ”outstanding”.

Förutom Hamlet så ger de i ett antal andra pjäser även sin tolkning av Kung Lear, Stormen, Rikard III samt ger oss Shakespeare – den absoluta sanningen. Att se en av pjäserna ger garanterat mersmak så det är tur att det finns fler även om alla föreställningar blir unika med hjälp av improvisationerna.

Jag kommer i alla fall garanterat tillbaka nästa gång de är i Stockholm.

Av Stefan Mahlstein, Entreprenör

Louis Vuitton

I Dagens Nyheter kan vi idag läsa om hur Louis Vuitton stämt Nadia Plesner för att hon skapat T-shirts som hon sedan sålt till stöd för de svältande barnen i Darfur. Anledningen till stämningen är att en väska som finns med på T-shirten påminner om en Louis Vuitton modell.

Förutom att detta visar upp Louis Vuittons giriga ansikte så måste man fundera på hur de tänkte när de sedan gick vidare med en stämning. Hur kunde de tro att detta agerande skulle främja deras sak, dvs på något vis få en positiv effekt för deras varumärke?

Louis Vuitton måste ha haft samma villfarelse om verkligheten som de diktatorer vi nu ser falla i mellanöstern, dvs att de kan agera på detta sätt utan att resten av världen får reda på det. Kanske dags att fundera på hur verkligheten faktiskt ser ut! Vilka chanser har Louis Vuitton att dölja sitt agerande i en internetvärld? Inga!

Enligt min mening är Louis Vuittons agerande så sanslöst girigt och korkat att man helt enkelt måste bojkotta deras produkter till dess att de gör avbön och efterskänker skadeståndet som de nu fått tilldömt sig. Allt annat är oacceptabelt! Inte för att jag köpt något av dem tidigare, men ändå!

Tänk efter Louis Vuitton. Hade det inte varit bättre att samarbeta med Nadia Plesner och uttryckligen gett henne tillåtelse att köra på samtidigt som ni lovat att matcha det hon kunde dra in med lika mycket i eget stöd till de svältande barnen i Darfur?

På det sättet hade ni fortfarande kunnat hävda rätten till er design och ert varumärke samtidigt som ni sannolikt kunnat få mycket positiv effekt på det senare genom att visa er godhet snarare än er girighet! Allt annat lika bör ni nog byta ut de rådgivare som kom med det lysande förslaget att stämma Nadia Plesner.

Om det mot förmodan finns andra företag som läser detta inlägg så hoppas jag att ni kan dra lärdom av Louis Vuittons agerande och göra precis tvärtom. ”The Louis Vuitton Way” funkar uppenbarligen inte så bra.

Läs gärna mer om detta på Distruptive.nu och Nakna Sanningen.

Av Stefan Mahlstein, Entreprenör